Lyssna
För andra året i rad fick elever i nian på Gripsholmsskolan i uppdrag att göra ett klimathack åt kommunen. De tävlade om att komma på förslag och idéer för att hjälpa kommunen att bli klimatneutral till 2040. Nu är vinnargruppen utsedd.
På Gripsholmsskolan har de ett miljöråd och jobbar med grön flagg. För några år sedan bestämde skolan att de på högstadiet skulle ägna sig åt klimatet då en del elever känner sig oroliga och lärarna vill jobba med klimatfrågan mer aktivt.
En del av det arbetet är att årskurs nio utformar så kallade hack, idéer och förbättringsförslag, till kommunen.
– Det är lärorikt och utvecklande för ungdomarna. De upptäcker att vuxna faktiskt lyssnar på vad de säger och att deras förslag är bra och användbara. De får en chans att känna att de kan påverka samhällets arbete för klimatet och får känna hur viktigt det är att engagera sig i samhällsfrågor, säger Ulrika von Malchus.
Så ska slöjdämnet bidra till minskad konsumtion
– Hur många av er vet hur man på ett prydligt sätt reparerar en trasig stol? Frågar vinnargruppen i sin presentationsvideo.
Deras förslag om att ändra fokus på slöjdämnet så att det handlar mer om återbruk och att elever lär sig laga och reparera utsågs till vinnare av årets klimathack.
Motiveringen från Ragnar Lindén, kommunens hållbarhetsutvecklare med fokus på klimat:
”Konsumtionen av möbler, inredning, kläder och skor i Strängnäs står för en lika stor klimatpåverkan (20 000 ton koldioxidekvivalenter/år) som allt jordbruk i hela kommunen, eller hela kommunkoncernens utsläpp. Att styra om fokus i ämnet slöjd mot att eleverna lär sig förlänga livet på- och återbruka den typen av produkter har potential att på ett kostnadseffektivt sätt minska klimatpåverkan.”
– Jag har pratat med en slöjdlärare som bedömer att det finns goda möjligheter att styra om fokus i utbildningen, säger Ragnar Lindén.
I år gick priset till (från vänster) Sofie Wiktor, Elina Tschibanda, Elicé Piri, Milo Toribio Jansson och Noomi Wingren (saknas på bilden)
"Tävlingsformatet eldar på engagemanget lite"
Varför har ni valt att jobba med ”klimathack”?
– Det är så lärorikt och utvecklande för ungdomarna. De upptäcker att vuxna faktiskt lyssnar på vad de säger och att deras förslag är bra och användbara. De får en chans att känna att de kan påverka samhällets arbete för klimatet och får känna hur viktigt det är att engagera sig i samhällsfrågor. Dessutom behöver de ofta ta kontakt med personer eller organisationer utanför skolan och lär sig värdet av samarbete och upptäcker världen utanför skolan.
Hur ser ni på kopplingen till läroplanen ut?
– Klimathacken är ett smart sätt att få med alla de tre aspekterna i hållbarhetsarbetet, den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessutom blir det ett ämnesövergripande arbete där de jobbar med svenska, samhällskunskap, matte, biologi m.fl (beroende på vilket tema de får att jobba med). Ytterligare koppling till läroplanen är förstås demokratiaspekten. I skolan ska vi öva på att bli medborgare i ett demokratiskt samhälle där alla har ansvar och skyldigheter men även rättigheter att påverka sin omgivning, komma med förslag, få hjälp och bli lyssnad till.
Hur har engagemanget från eleverna varit, tycker du?
– Engagemanget har varit bra. Visst märks det att vissa är trötta tonåringar men eftersom de även får vara kreativa och göra filmer brukar det finnas en uppgift i arbetet som alla tycker är kul. Det är spännande för ungdomarna med tävlingsformatet som eldar på engagemanget lite. Vi försöker uppmärksamma tävlingen för att sprida och inspirera andra, dessutom tycker många ungdomar att det är kul att bli uppmärksammade i t.ex. tidningen.
Vad händer nu med det vinnande förslaget?
Nu är det upp till kommunen att bestämma vad de vill göra med elevernas förslag.